i'll love you till the end

det är konstigt med känslor. bra kanske för vad vore livet annars. men kan kännas riktigt kass ibland. särskilt om man är beroende av någon annans. ja för visst "life goes on" och sånt där men kan man inte få ha någon slags trygghet? jag är ju ingen filosof, och hade inte velat vara det, men tänker för mycket ibland kanske. ja, så hur ska jag göra när det som gör mig lycklig känns osäkert? ibland tänker jag "so what" och visst, så kan det kännas, samtidigt som det är hela min värld

ja, ingenting varar för alltid eller hur? fast jag tror fortfarande att det kan göra det

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0